Känslosam process

Processer att växa i är alltid spännande. Åtminstonne väljer jag alltid att se det så. Kanske är det ren självbevarelsedrift? Att det helt enkelt skulle känns lite bättre om man har ett positivt synsätt?
Just nu är jag skör.Inte skörare än att jag hanterar det. Men ändå skör. Så där så att kroppen känns gjord av glas och skulle kunna krakelera precis när som helst. Vilket är budskapet undrar jag? Jag letar i mitt inre. Måste akta mig noga för att inte ta på mig skulden för hela världens bedrövligheter. Det kan lätt bli så när man är skör. "Var en gås", säger min man. "Var en gås, inte en svamp".

Nu börjar vårträningen

Yes. Målsättningen är formulerad. Tjejmilen i september. Vår ruset som delmål i maj. Idag började träningen. Kroppen är trött och tung, men snart vänder det!

En sväng ner i kohydrat-träsket..

I går tog jag mig en repa ner i kolhydrat-träsket..och provade på att leva på mackor hela dagen.... men det var inte speciellt trivsamt där. Så idag är jag åter på banan och äter det som jag mår bra av. Ingen kamp, inga måsten, bara en skön respekt och kärlek till mig själv. Jag är värd att må bra och jag VILL ta hand om mig själv.
Så, har det inte alltid sett ut..
Kram Charlotte

Vårkänslor och skärpbehov !

Åh ! Jag behöver ett skärp i mina jeans. Jippi ! Finns det någon härligare känsla? Ja, det skall väl vara våren i sådana fall. Ljusa vårmornar ger mig hopp. Längtan efter att få promenera på barmark kittlar mitt inre.
Jag har ett underbart liv, ett underbart jobb, en underbar familj och min resa går i rätt riktning!
Kram !

Skammen som en smetig olja över livets alla ytor

Flera år efter det att jag slutat använda alkohol och droger förstod jag vilken känsla som hade varit grunden till många års missbruk. Det var skamkänslor.
Skam är som en smetig olja vilken kan sätta sig på alla livets ytor. För mig har den alltid varit diffus. Sällan har den handlat om något konkret. Jag har inte kopplat den till mina handlingar eller någon specifik del av mig själv. Snarare har den bara funnits där som en energisugande igel.
Ibland har den dykt upp i livets vackraste stunder. Som när jag födde mitt första barn och när jag ammade honom. När jag visar mig naken och sårbar för min man. osv..
Jag vet intellektuellt att skammen är kopplad till låg självkänsla, men problemet med skam är att det inte räcker att förstå dess ursprung. Jag vet att den planterades tidigt i mig. Inte för att någon ville mig illa, utan pågrund av okunskap. Jag vet också att jag ärvt den från generationer före mig.
Nu är jag socker- och kolhydratfri sen två veckor. Det betyder för mig att jag tagit bort en del av mitt beteende som liknar det jag höll på med innan jag blev nykter. Skammen har således kommit som ett brev på posten. Just nu är den där och suger energi av mig mest hela tiden.
Jag har satt in moteld. För mig betyder det att inte leva efter vad känslan säger. Tänker inte låta mig släpas genom skammens avloppsvatten. Jag vet att mitt värde är 100% även de dagar då jag själv inte kan känna det. Jag är 40 år nu och misströstar ibland. Men nej, jag tänker inte låta den vinna. Jag ÄR fin och jag tänker kämpa för att den känslan också skall leva i min kropp.
Jag är fin!/ Kram Charlotte

Besök och GILLA gärna min nya sida på FB :
http://www.facebook.com/pages/Jag-%C3%A4r-fin/103744523038262#!/pages/Jag-%C3%A4r-fin/103744523038262
Den är en del av min moteld !

Nytt blod i sockeromloppet...

Tack till er som delat tankar i kommentars fältet. Det känns fint. Skönt att veta att någon läser mina ord:)
Sockret och kolhydraterna har lämnat min kropp. Kvar är ett lugn som sprider självkänsla och harmoni. Jag är sååååå tacksam för denna rening. Jag visste redan innan hur det är att var i "sockerfritt läge". Jag visste hur skönt det är att slippa sug och den mentala besattheten, där det enda jag kan tänka är att, äta, äta.Vad-ska-jag-välja-att äta-valen som ger mig ångest och återigen ångest. Och fastän jag visste hur skönt det skulle bli, har jag ändå haft så svårt att ta steget.
Nu försöker jag fokusera på här och nu. Vill inte flyga iväg och tänka alltför storslagna planer. Det är inte idag jag behöver lösa hur jag skall äta i resten av mitt liv.Det finns bara idag.Nu kan jag vara här och ge min kropp en chans till en paus, det behöver den.
Det enda som räknas är att jag väljer de valen som min kropp mår bäst av. Centralt i mitt tänk ska vara att min kropp är BARA underbar. Spelar ingen roll hur gammal tjock och trött den känner sig. Den är bara underbar. Och den ska behandlas därefter.

48 timmar i reningens tecken

Jag är i rening. Avgiftning från socker, snabba kolhydrater och kaffe. Önskar jag kunde skriva att det är härligt... Inte just nu.
Svettas,fryser, ont i kroppen.Liten, ledsen, utan tröst. Vilka gifter!!
Men jag gör det för att jag vill. Jag vill och längtar efter en annan verklighet. Jag är i förändring. Buren av det jag kallar Gud. Det finns ingen kamp. Inget måste. Det finns bara "jag vill" och "jag älskar".
Längtar till dag fyra när det brukar släppa.
Tack för nåden. 48 timmar är en bra början.