Jag gillar olika !

Vi gillar olika!

Stressen- min största fiende

September månad har varit helt crazy...jag vet inte vart dagarna tagit vägen, bara att de flugit iväg. Min lilla kille Theodor är nu 3 månader. Ett litet charmtroll som jag är så oändligt tacksam att jag får lära känna. Timmarna då han är vaken får han min fulla uppmärksamhet. Timmarna då han sover använder jag till arbete. Två företag ligger på mitt ansvar. Kanske inte en helt balanserad tillvaro för en nybliven mamma.
Märker helt klart att jag själv kommer ganska långt ner på prioriteringslistan.
Jag är märkbart överbelastad. Man brukar säga att vänster hjärnhalva är den tänkande sidan, och att den relaterar till höger kroppshalvan. Det stämmer nog. För jag har ont i höger axel, höger arm, höger hand, höger höft och höger knä...
Ett ganska tydligt tecken på obalans.
Jag skulle så gärna skriva om mina framgångar. Dela tips och strategier med er. Men just nu kan jag inte det. Jag släpar mig fram genom vardagen och inser att det här tempot inte kommer hålla i längden.
Detta var ärligt från mitt hjärta. Det kommer bättre dagar.
Kram Charlotte

Tung i kropp och sinne...

Jag måste erkänna att jag inte lyckats bryta mig ut ur det snedsteg jag tog under semestern. Återigen har jag hamnat i detta ingenmansland där motivationen tryter och tron på mig själv är lika med noll. Det var precis i detta läge jag befann mig när jag började blogga..Fasiken !
Vad lär jag mig av detta? Först och främst att utsvävningar utanför mina uppsatta mål kan i stå mig dyrt. Jag reste från Sverige med ett mycket fungerande matflyt. Under semestern valde jag medvetet att kliva utanför den ram jag arbetat upp. Nu, väl hemma igen, har jag svårt att hitta tillbaka. Det betyder att jag bör vårda mitt matflyt i högre utsträckning. Kanske se på det som den välsignelse det faktiskt är. Ja, du kanske tycker det låter konstigt, men för mig är det en sann välsignelse att slippa vara tvångsmässig i mitt ätande. Att göra bra val utan större ansträngning och att slippa lägga krut och energi på att kontrollera vad jag äter och inte äter.
Så vägen tillbaka?
Den här veckan skall jag lita på att jag kan hitta tillbaka till matflytet. Min strategi är att äta mat som inte skapar hastiga blodsockersvängningar. Vidare, att återgå till min träningsdagbok. Att göra snälla saker mot mig själv, tänka snällt, agera snällt och framför allt fokusera på att - Hur det än känns så lever jag i min ”Bara Underbara Kropp”.
Kram Charlotte

Kroatiska småkakor och modiga framsteg på stranden.

Hemkommen från en underbar semestervecka i Kroatien, ett land jag vistats i mycket ända sen jag var liten. Jag kan en del om dess kultur, språk och människor. Tyvärr kan jag också en del om dess kaktraditioner.. Mina största favoriter är Breskvice och Rafiole. Breskvice betyder ungefär ”liten persika”, en liten sockrig boll med rosa-orange ton. Rafiole ser ut som en halvmåne, har en knaprig yta och en fyllning av smaskig smet. Jag erkänner att jag provsmakade några för mycket…
Men ,men… Nu är det vardag igen och nya tag. Kanske är en del av ”matflytet” jag söker, just detta, att kunna äta lite onyttigare på semesterresor och vid speciella tillfällen. Jag har alltid tyckt att allt är förstört om jag tar ett snedsteg, men så behöver det inte vara. Varje dag och varje val är och förblir värdefullt.

Nu blir utmaningen att återgå till bra mat och motion. Behöver vässa motivationen och tänka igenom vilka mål jag satt upp.
Vill förresten dela något med er. Jag har tidigare skrivit om min strandångest. Men vet ni vad? Jag badade! På en liten strand, visserligen, men ändå, det fanns människor där. Jag kände bara, ”Va faan, jag har rätt att visa mig i badkläder jag med. Jag är på rätt spår. Okej, jag är tjock, men jag är också avsmalnande! ”
Jag tror att det är mitt beslut som gav mig själv förtroendet att göra detta. Jag har verkligen bestämt mig. Jag är och lever min nya livsstil. Jag ska bli smal.
Kram Charlotte