Tänker snälla tankar för att gynna processen.

Jag är i matflyt. Jo, det är sant. Inget att ta förgivet när man slagits mot ätstörningar ett helt liv. Just nu klarar jag av att göra bra val. Jag tar en dag i sänder och jagar inte kilon, snarare söker jag en ny livsstil. Det är så tydligt att jag bestämt mig. Jag har verkligen bestämt mig!
Jag vill lämna det gamla och söka det nya. Bakom mig lägger jag åratal av dieter, den ena märkligare än den andra. Dieter jag piskade mig själv igenom, ofta med ett mentalt fokus fyllt av självförakt. Sällan gav det resultat.
Nu satsar jag på att finna matflytet i stunden. Jag väger mig nästan aldrig. Stod på vågen för några veckor sen och konstaterade att det går neråt. Nu känner jag mest på byxstorleken att det går åt rätt håll. Det går sakta, men det får det göra.
Jag försöker hinna motionera. Hinner inte alltid. Tidigare har jag känt mig misslyckad när jag inte lever upp till min plan. Nu tänker jag istället snälla tankar om mig själv. Självförakt knappast kommer leda till viktminskning…
Idag skall jag vara kärleksfull mot mig själv. Jag vill vårda min kropp som det tempel den är. Idag skall jag älska att vara jag, i min ”bara underbara kropp”. Det tror jag gynnar processen.
Kram Charlotte

Helt oinspirerad..

Jag kan inte skylla på skrivkramp...har bara inget bra att berätta. Tyvärr återföll jag några dagar i mackträsket...Nu åter på benen. Min nätbutik www.greatestmom.se har börjat röra på sig. Det har inneburit en hel del arbete och stress. Stress är ingen bra faktor i mitt liv. Leder oftast till att jag slarvar med maten, så även denna gång. Nåväl, nästa vecka skall jag vara ledig. ser framför mig hur jag står på terassen och gör sköna långsamma yoga rörelser,hur stressen sakta lämnar mina axlar, hur lusten att vara snäll emot mig själv återvänder. Det blir en vecka fylld av god mat,nyttiga smothies och en massa snälla tankar om min,bara underbara, kropp.
Kram Charlotte

När chokladkakor attackerar...

Köade i mataffären och höll på att bli galen av alla chokladkakor som stirrade på mig. Just där vid kassan är det alltid värst. Funderade och dividerade med mig själv: ”Ska jag ta en liten? Ska jag bara ta en liten? Eller ska jag ta en stor?” Det ofattbara är att jag inte tog någon. Jag överlevde chokladkakornas attack, betalade mina varor och gick ut. Väl ute på parkeringen var jag nästan yr. Vad var det som hade hänt? Jag hade stått emot en chokladkaksattack ! WOW!
Väl hemma ville jag unna mig en riktigt god middag. Familjen var sugna på pannkakor. Så pannkaka fick det bli, fast på mitt sätt. Stekte underbart ”fluffiga”(jo, maken sa så) pannkakor, på dinkelmjöl, extra ägg och några matskedar sojamjöl för proteinets skull. Serverade med fetaostkuber, skivor av rökt kalkon och en underbar romansallad med bitar av ljuvligt söt honungsmelon. Å vad jag njöt!
När jag morgonen efter ställde mig på vågen, vilket jag gör mycket sällan, visade den helt rätt riktning. Jag går ner! Sakta men säkert…
Då kändes det extra fin-fint att jag hade stått emot chokladkakornas försök att dra mig ner i sockerträsket.
Det här kanske kommer funka? Jag tror jag är på rätt spår.
Kram Charlotte

Ny målsättning

Jag ser sakta men säkert hur läget stabiliserar sig. Den nya mathållningen börjar ge mig lugn och ro. Suget minskar för varje dag som går. Matflytet, att göra ett bra val i taget, blir mer och mer en realitet. Jag motionerar nästan dagligen och i morse tyckte jag att byxorna kändes lite större i midjan. Jag är på rätt väg!
Har bestämt en målsättning. Jag kommer springa vårruset i Maj, 5 km löpning skall jag klara. Idag klarar jag knappt några meter... Min strategi är att fortsätta promenera varje dag, så att jag hinner minska i vikt och skaffa kondis och muskler. Jag börjar inte med löpningen förens tidigast i Mars. Det tror jag är en strategi som är realistisk och sund för min tunga kropp.
Å vad jag ser fram emot att nå mitt mål!
I coaching jobbar jag och mina klienter ofta med målfokusering.De bästa målen är de som ger sidovinster, precis som detta.För att nå mitt mål måste jag ju motionera.
När jag föreställer mig målbilden kan jag verkligen känna hur härligt det ska bli att springa över mållinjen i mina svettiga kläder och värkande ben... Jag vet redan nu hur enormt stolt över mig själv jag kommer vara.
En stor kram till er alla! Charlotte

Princesstårta, inte en diet för mig...

Onsdagen gick rakt åt pipsvängen. Var på kalas, kom dit på tom mage och hade inte tagit reda på vad som skulle serveras. Smörgåstårta och princesstårta stod på menyn, inte direkt en diet för mig .. Nåväl, nu är det gjort och jag drar lärdom av det. Nästa gång äter jag innan jag går på kalaset eller så tar jag reda på om det kommer finnas något som är lämpligt för mig att äta. Det är inte så dumt att äta något nyttigt innan, så kan man ta en liten bit smörgåstårta. Princesstårtan däremot.. har jag svårare att argumentera för.. :)
Kontentan av lärdomen är att jag måste ha en plan, en matplan. Det ”matflyt” som jag tidigare skrivit om kan bara börja fungera när det finns goda förutsättningar. Om jag inte planerar på ett sätt som ger mig goda förutsättningar att lyckas, så är jag ”rökt”, som man säger i Stockholm.
Veckan innehöll ändå vissa positiva händelser. Har kört träningsdagbok en vecka nu. Målet var 6 pass à 30 minuter. Tyvärr har det bara blivit 5 pass, men de har varit längre än 30 minuter, så när jag räknar samman all träning blev resultatet faktiskt helt ok! Det skall jag fokusera på.
Jag önskar er alla en underbar helg! Tack för att ni följer mig! Kram Charlotte

Att komma i kontakt med hur det egentligen är.

Under gårdagens promenadrunda kom jag i känslomässig kontakt med hur enormt stor och tung jag känner mig. Konstigt det där, hur förnekelse kan hålla sanningar på avstånd ifrån oss. Jag är ju inte större nu än vad jag var när resan, här på bloggen, startade. Ändå blev det plötsligt så tydligt. Det är både smärtsamt och befriande att komma nära sanningar. Man vet på något sätt att det inte finns något mer dolt att finna. Man är på botten av känslan. En känslomässig avtäckning. Nu är det blottat, så här är det.
Lika tydlig som kroppsmedvetenheten är vissheten om processen jag har framför mig. Jag inser att det inte är någon quickfix . Nej snarare håller jag på att söka en ny livsstil, där varje dag i resten av mitt liv kommer handla om att värna min hälsa. Jag kommer aldrig kunna återgå till destruktivt ätande om jag vill minska i vikt och sen behålla min nya kropp. Jag har en lång och stor resa framför mig, stundtals så hisnande att jag funderar på att ge upp. Men det ska jag inte. Jag skall istället förändra en liten bit i taget och ha i åtanke att detta är vad jag vill och önskar.
Tack för att ni följer mig.
Kram Charlotte