Ett högt pris att betala...

Jag är mästare på att göra många saker samtidigt. Börjar se ett mönster. Avstängdhet är priset jag betalat. En "drog" som tydligen slutat funka nu.
Jag vill inte längre. Lugnet lockar mer. Hör mig själv tacka nej till evenemang, avboka trevliga happenings och sen drar jag stora röda streck i almanackan. Dagarna får inte längre innehålla för mycket. Det är inte längre bara en tanke. Jag lyckas skapa det genom handling. Jag kommer först. Jag är viktigast i mitt liv!
I takt med att lugnet infinner sig kommer också kraft, ork och tid att ta hand om min kropp. Avstängdhet har varit ett högt pris att betala för allt detta hysteriska görande. Det är slut med det nu.
Jag vill vara närvarande. Mitt liv är nu. Min kropp behöver mig.