Befinner mig återigen i ett ingenmansland mellan motivation och ickemotivation. Det goda fokus jag lyckades upprätta en tid har fallit. Inte så att jag har återfallit i sockerfrosseri, men jag känner ändå att jag släppt garden och sakta glider tillbaka ner i gamla ovanor. Jag måste således vässa mitt fokus igen och ta ett beslut.
Jag känner igen detta stadium. Det kommer ofta till mig när vägen känns för lång att gå. I mitt inre hör jag: - ” Det är ingen idé..” - ”Det är redan försent.. -” Du kommer aldrig klara det..” Jag vet att sättet för att komma vidare är att hitta ett motgift. Oftast handlar motgiftet om ett specifikt beslut.
Så mitt beslut för idag vad skall det vara? Jag väljer att dela upp beslutet i ett fysiskt och ett mentalt. Det fysiska beslutet handlar idag om mat. Vi skall ha fikagäster och jag kommer bjuda på scones. Mitt beslut är att jag skall äta en scones( med ost, jag skippar marmeladen..). Varken mer eller mindre.
Mitt mentala beslut handlar om en tanke. Jag bestämmer här och nu att alla negativa ”det är redan försent - tankar” skall motas bort av en positiv tanke. I dag skall den tanken vara: ” Jag är i en viktminskningsprocess och den går framåt. Jag visar mig själv respekt i min process och återerövrar den kropp som jag egentligen är. Jag gör val som gynnar mig och når med tiden mitt mål. ”
För att inte tappa fokus skriver jag upp den positiva tankeraden på en lapp och lägger den i fickan. När de negativa grubblerierna sätter igång tar jag fram min lapp och påminner mig.
Tack för att ni följer mig.
Kram Charlotte
Hej Charlotte! VAd bra att du bestämmer dig för hur du ska göra just dena dag.
SvaraRaderaNär jag läste ditt inlägg tänkte jag spontant: "Varför bakar hon scones när det inte är optimalt för hennes viktnedgång? Varför låter hon inte gästerna äta mat som är på hennes villkor? T ex frukstsallad och grönsaker med dip?". Jag börjar tro att detta att vara lite ego, sätta sig själv främre så att säga, är bra för viktnedgången.
Självklart kommer du att gå ner! Trägen vinner.
PS: Har du läst min träningsdagbok i min blogg? Jag har fortfarande inte gått ner men fått upp vanan att motionera. Som sagt, trägen vinner. Jag kan inte tro annat.
Kram!
Johanna
Braaaaa Charlotte. Din lapp är en så himla bra puff!Du kan, du klarar det här! Det där som ditt inre säger, det hör du inte. Och att bjuda på scones är så mycket bättre än bullar eller vad som helst. Vet du, melonerna är så goda nu! Och gurka är toppengodis :). Jag hejar på dina positiva tankar - de vinner - de är bäst!
SvaraRaderaKram